Vad gör man inte en måndag

Satt på em å funderade på vad jag å killarna ska göra imorgon. 
Det planerade Maximilian fort genom att  hoppa i soffan hos farmor å farfar å landa med munnen på armstödet. Blödde som tusan å jag fick lite smått panik. 
Ringde vårdguiden å fick order om att åka till tandläkaren. Stackars min lillplutt. Hoppas han inte gjort illa sina permanenta tänder. 

Söndag

Senaste dagarna har det varit en hel del roligheter. 
I torsdags va jag å B på möte om byggden. Vi ska försöka oss på att få en lek/mötesplats till orten, som va på tapeten för några år sen. 

I fredags va jag å killarna å hälsa på hos Mirah å Elmina. Red häst å hade det trevligt. Pratade om bebisar å blivande bebisar.



Igår körde vi en byggdag hos M o C. Brukar åka till varandra så bygger killarna å vi tjejer å barn umgås å leker.





Kontraster

För bara ett par veckor sedan tog Maximilian sitt sista bad på altanen och vi åt middag ute me.
Sen blev det lite svalare och löven började falla. Hösten kom.

Nu har det gått en vecka till och det va -6 när vi gick ut.

Ska det bli vinter direkt kan man ju undra? Våren va ju nästan kortare än kortast, ska hösten bli så med? Den som lever får se.
Jag kan tänka mig lite längre höst iaf, känns ju som det nyss va vinter och drivor med snö.

Tiotusen frågor

Vad gör du? Äter. Varför det? Jag är hungrig. Varifrån kommer spagettin? Affären. Vilken affär? Willys. Vilken Willys? Den i Norrtälje. Vilken Norrtälje?

Såhär kan Maximilian hålla på i evigheter. Igår fick sambon frågan. Har raimo (en arbetskollega) snippa? Nä han har snopp. Jaha, jag trodde han hade snippa. Har mamma snippa? Ja. Har William snippa? Nä han har snopp. Så pågick det tills han hade frågat om alla vi känner. 

Allt undras över, frågas om och vill vetas. Roligt. Ja. Men ibland vet jag inte vad jag ska svara. Vi snöar in på detaljer å saker som är krångligt eller som jag inte vill berätta, å hur detaljerat ska man berätta för en (snart) 3åring?
Ännu en spännande fas.





Små gryn

För ett tag sedan trodde jag att William hade fått en tand. Men det va bara en hormonprick, som man tydligen kunde få i munnen.

Nu har dom kommit på riktigt, för lite mer än en vecka sen. 
Å det flyter på bra med maten me. Han äter fortf heeela nätterna. Men äter ganska mycket mat vid varje måltid så han inte vill ha så mycket tutte sen. 
Tror nog bara att det kommer ta någon mån till, så käkar han bara mat. Vi får väl se hur det blir med nätterna däremot..



Jag längtar

Efter att få sova en hel natt, slippa ha amnings bh dygnet runt, inte behöva anpassa klädvalet så det går att amma, komma ner i mina supertighta byxor, hänga på tjejkompisar ut å skaka rumpan å lite, äta en måltid i lugn å ro å lite annat smått å gott.
Jag vet ju att det kommer så småningom, men jag har aldrig varit den med mycket tålamod. 
Det är iaf väldigt skönt att jag å sambon får två tim när barnen somnat. Det lilla gör väldigt mycket.



Spika, snickra, bygga

Sitter å tittar på arga snickarn. 
Jag kan inte förstå hur svårt det kan va för folk å få tummen ur å åstadkomma något. Man väljer väl vad man ger sig in på efter kompetens, tid å ekonomi. Tydligen inte. 
Vi fick en till liten kotte i våras å har sedan dess, snart byggt klart vårt garage, byggt altan å målat huset (3ggr). Även om vi har gjort det så har vi haft tid för barnen å gjort roliga saker på semestern. 
Men vi tar oss inte vatten över huvud, för då är det inte roligt längre. 

Min lilla rymmare

William har börjat ge sig ut på upptäcktsfärder. Kan hitta honom halvvägs genom huset. Nu hade han hittat skötväskan å börjat röja. Bara en tidsfråga innan han upptäcker kattens mat å vattenskål. Dom är en favvo enligt storebror iaf. 


Ge mig kraft

Energin är på noll, förvirringen är total och sömnen är obefintlig. 
Känner mig som Doris i Hitta Nemo.
Gick till dagis utan ståbräda, tur att man har snälla vänner med resurser! 
Huset ser ut som ett helvete, skulle behöva en sovande bebis å en snäll 2,5åring så jag kan röja järnet. Många vill, behöver å måsten som ligger på. Är inte den mamman, sambon, vännen jag skulle vilja vara. 
Men det är liksom lite slitit å vara vaken dygnet runt. Övertalar mig själv att det bara är en fas som snart går över..hoppas jag..

RSS 2.0