Skynda långsamt
Dagarna flyger förbi och snart har sambons första semestervecka gått.
William blir större och lär sig mer och mer saker. Så himla roligt att följa utvecklingen, han har börjat göra ljud och ibland kan man tycka att han försöker föra en konversation. Börjar greppa om saker och stoppa dem i munnen och tycker att det är mer okej att ligga på mage å hålla upp huvet.
Jag känner mig nöjd med två barn. därför tänker jag ofta, min lilla bubbis, du behöver inte ha så bråttom. Allt som sker är för sista gången. Sista gången jag va gravid, födde barn, hade en sån pytteliten bubbis i min famn. Försöker verkligen njuta så mycket det går.
Bara att se på Maximilian hur fort det går. Han tvättar händerna själv, går hellst på pottan själv, ibland får jag bara stå i dörrhålet å kika och jag får inte alls lika mycket pussar längre. Å han är bara 2,5år. Varför så bråttom?
